The Hobbit: An Unexpected Journey

Kvällens filmtips är en film som många har sett fram emot, nämligen The Hobbit: An Unexpected Journey. Efter att ha blivit uppsökt av trollkarlen Gandalf befinner sig Bilbo plötsligt i en grupp bestående av tretton dvärgar som leds av den legendariske krigaren Torin. Vägen mot dvärgarnas rike går över vildmarken, genom områden där orcher och troll härjar fritt. Målet för resan är Ensamma berget, men först måste de ta sig genom dvärgarnas tunnlar. Det är här Bilbo träffar den varelse som kommer att påverka resten av hans liv – Gollum.

Filmkritikerna diskuterar:

Erik Fellman:
Vissa kommer älska den här filmen och andra kommer att tycka den är mindre bra. Har ni gillat sagan om ringen filmerna så kommer ni troligtvis att gilla även The Hobbit. Jag tycker att filmen var riktigt bra, och när man ser den här filmen så som med sagan om ringen filmerna så dras man in i sagornas värld och får verkligen följa med på ett äventyr. Har man läst boken som filmen bygger på så kommer man inte bli överdrivet överraskad även om det är en hel del delar som skiljer sig från boken. Men det behövs för att hålla spänningen vid liv i en film. Så även i första filmen kommer ni få se både Bilbo och dvärgarna slås mot både troll, vargar och goblins. Förväntar man sig däremot att filmen ska följa boken ordagrant så kan jag berätta för er redan nu att ni kommer att bli besvikna. Det enda som är jobbigt med The Hobbit är att vi nu måste vänta ett helt år innan vi får se nästa film i sagan.

Helena Olmås:
Antingen älskar man Tolkien och hans värld eller så hatar man den. Jag tillhör den första gruppen, och i tre dagar har jag laddat upp med Härskarringen-trilogin för att komma i rätt stämning inför The Hobbit. Jag vet inte om det är därför jag känner att jag slukas upp redan efter ett par minuter in i filmen, eller om det är för att Peter Jackson återigen har lyckats skapa en värld som knappt lämnar någon oberörd. Den nya 3D-tekniken gör att jag blir än mer fokuserad, och det irriterande prasslet från alla godispåsar runt mig försvinner ur mitt medvetande efter fem minuter.
I knappt tre timmar lämnar jag sedan jorden och kliver in i den fantastiska sagovärlden som bjuder på otroligt storslagna scener där den ena är mäktigare än den andra. Många bekanta ansikten från Härskarringen dyker upp, men än fler nya och intressanta karaktärer – allt från tjurskalliga, skäggiga dvärgar till fula, elaka troll och små djur så söta att jag vill stoppa dem i fickan och ta med mig hem. Skådespeleriet är lika bra som i den tidigare trilogin, även om den maffiga inramningen gör att jag knappt tänker på hur karaktärerna levererar sina roller. Det blir liksom sekundärt, med all rätt.
Jag går från bion uppfylld av den där magiska känslan som bara Tolkien kan plocka fram…upphöjd till tusen med hjälp av Peter Jackson. Jag längtar redan till julen 2013 när jag får hänga med på fortsättningen.

Filmtrailer:

Bilder: