Winter’s Tale

Magi, mirakel, kampen mellan det onda och det goda och kärlekens kraft. Så skulle jag sammanfatta “Winter’s Tale” som har Sverigepremiär idag.

Colin Farrell spelar Peter Lake, en föräldralös tjuv i 1914:s New York, som, under ett inbrott i ett hus som han tror står tomt, möter den undersköna och orädda Beverly med det eldröda håret. Hon, istället för att ringa polisen, bjuder honom på te. Han blir så klart blixtförälskad. Problemet är att Beverly är dödssjuk i lungsot och har inte lång tid kvar.

Filmkritikerna diskuterar:

Linda Hörnfeldt:

Här börjar det bli intressant. Och en aning förvirrande. In glider Russell Crowe som en demon och Will Smith som Satan (tror jag) och deras jobb är att se till att Peter inte lyckas frammana ett mirakel och rädda Beverly. Och helt plötsligt är det 100 år senare men Peter har inte åldrats en dag och minns inte vem han är och kanske var inte Beverly han skulle rädda?

Låter det snurrigt? Det är lite snurrigt men det här är en sådan där film som man bara får släppa taget kring verklighet och linjäritet och bara hänga med på resan. För det är en vacker historia och det är en vacker film.

Colin Farrells kemi med Jessica Brown Findlay (Lady Sybil från ”Downton Abbey”!!) är fantastisk. Utan den hade filmen inte funkat. Utan den hade man inte köpt att de blir kära i varandra över en kopp te och sedan plötsligt inte kan leva utan varandra. Deras kärlek ÄR filmen. Därför tar filmen för mig slut någonstans halvvägs när vi skuttar fram hundra år. Och sedan börjar en ny film. Och jag förväntas forma nya relationer till nya karaktärer som man ska heja på och här faller filmen för mig. Jag sitter först och toklipar halvvägs igenom filmen och att sedan ska börja om och bygga upp på nytt? Det funkar inte.

Filmen är otroligt snygg, Colin Farrell är jättebra och även fast jag inte tål Russel Crowe (han ger mig rysningar, och inte den bra sorten) så är även han bra som skurken. Jessica Brown Findlay är magisk och perfekt i sin roll. Jennifer Connelly har en otacksam roll som liksom bara känns i vägen och fel.

Musiken är underbar. Hans Zimmer är ett musikaliskt geni. Lyssna här!

Vacker, sorglig, spännande men tyvärr känns den upphuggen och håller inte hela vägen. Dock helt klart sevärd.

Plus: Den har en vit häst som kan flyga.

Filmtrailer: (se på egen risk, spoiler alert!)

Betyg : 3 hattar av 5 möjliga